Vaknade upp imorse, och trodde att förkylningen hade lagt sig. Snart varit på mig en vecka. Inge feber, bara snor och ont i halsen. Och ett stressigt jobb gör inte saken bättre. Tänkte ta mig hemöver vid halv tre och hämta kidsen. Då dyker såklart ett akut pressmeddelande upp som håller mig kvar till kvart över tre.
En timme sen till dagis, men det gjorde inget, förutom att vi blev sena till det s.k. Clash of Nations. Vi hade sett fram mot en eftermiddag med snowboardhopp. Det blev inte så.
Så fort vi betalat entrén och gått genom grindarna körde en ambulans in. Skadad åkare, skid-delen inställd för kvällen. Väldigt trist för åkaren (verkar ha klarat det bra), och trist för oss som fick glo på hoppande snöskotrar med kedjerökande raggare omkring oss.
Vafan är poängen, har man sett ett snöskoterhopp är det ju nog. Det enda som skulle överraska vore väl om nån åkare lyckades moona i hoppet. Men det gjorde ingen.
Kidsen sa:
- VI har haft jättekul hela kvällen!
På en lerhög vid sidan om stadion. Hem och lagade till ugnsfalukorv och körde igång tvättmaskinen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar